Fladder, fladder
Något som jag tycker är helt fantastiskt är när jag, med mitt skrivande, kan inspirera andra skrivande personer.
Och när det gäller andra skrivande personer är det så lätt ibland. De behöver bara någon som lyssnar och aggerar lite bollplsnk och sedan klarar de sig själva ett tag.
Men nu har jag lyckats med något ännu större!
En av mina närmsta vänner, som läser massor men aldrig skrivit mer än de krävt i skolan, har plötsligt börjat knåpa på ett manus. Och hon hör ständigt av sig till mig och ställer frågor om karaktärer, historiens uppbyggnad, hur man ska tänka om början och slut och hur man gör för att ta sig mellan de roliga händelserna.
För ett par veckor sedan skickade hon de fem första sidorna som jag fick läsa och sedan kommentera.
Och när jag pratade med henne senast hade de växt till femton.
Jag blir så glad, stolt och inspirerad. Hon är helt ny för skrivandets eufori och det får mig att tänka tillbaka till då jag själv upptäckte "lusten" och "drivkraften".
Lite som att minnas få man var kär för första gången.
Man kan få fjärillar i magen för många saker.
Mitt skrivande: Nästa!
Ni vet känslan då man satt punkt för att projekt en stund. Lite "Nu är det här klart och få vila".
Och så tänker man "Gud, så skönt, nu kan jag fokusera lite på annat!".
Och så hinner du bara gå och lägga dig, så kommer alla tankar på nästa skrivprojket. Det där du gjort synopsis till, skrivit de första sidorna på och letat fram böcker som du ska läsa för resersch.
Där är jag nu! Annat får vänta.
Och så tänker man "Gud, så skönt, nu kan jag fokusera lite på annat!".
Och så hinner du bara gå och lägga dig, så kommer alla tankar på nästa skrivprojket. Det där du gjort synopsis till, skrivit de första sidorna på och letat fram böcker som du ska läsa för resersch.
Där är jag nu! Annat får vänta.
Mitt skrivande: Omarbetning, omarbetning, omarbetning...
Jag har den senaste veckan varit upptagen med en omarbetning...
Och trots att det känns som texten blir så mycket bättre, djupare och liksom mognar så blir den inte längre. Så det känns inte som jag gör något fast texten ser annorlunda ut. Jag tar bort, lägger till, flyttar om.
Så, bara för att, lade jag till extra breda marginaler (som Amanda tipsat om här http://allaharenbok.blogspot.com/2011/05/fran-refuserat-till-antaget-manus-mina.html), och plötsligt blev texten mycket längre!
Känns lite bättre i alla fall...
Och trots att det känns som texten blir så mycket bättre, djupare och liksom mognar så blir den inte längre. Så det känns inte som jag gör något fast texten ser annorlunda ut. Jag tar bort, lägger till, flyttar om.
Så, bara för att, lade jag till extra breda marginaler (som Amanda tipsat om här http://allaharenbok.blogspot.com/2011/05/fran-refuserat-till-antaget-manus-mina.html), och plötsligt blev texten mycket längre!
Känns lite bättre i alla fall...
Ny bok till samlingen?
Johanna Lindbäck ger bort fem exemplar sin nya bok "Saker som aldrig händer". Det du behöver göra är att skriva vem du anser är din litterära favoritkaraktär och förklara varför.
Länken hittar du här:
http://johannalindback.wordpress.com/2011/06/15/tavla-om-5-st-saker-som-aldrig-hander-i-pocket/
Länken hittar du här:
http://johannalindback.wordpress.com/2011/06/15/tavla-om-5-st-saker-som-aldrig-hander-i-pocket/
Herr Romans romanskola
Under 2006 publicerade Andreas Roman en kort romanskola i 11 delar i Göteborgsposten. Ni som missat det borde läsa. Love it!
http://www.andreasroman.com/HosAndy/bibliotek_files/Romanskolan.pdf
http://www.andreasroman.com/HosAndy/bibliotek_files/Romanskolan.pdf
Mitt skrivande: The bigger picture
Ja, ni känner kanske igen känslan av att "Nu är den klar!"? Ja, jag har varit där några gånger. Samma roman har omarbetats (jag vet inte hur många gånger) och varit inne och vänt på förlag vid tre olika tillfällen. Varje gång har jag tänkt:
Men nu så, nu är den klar!
Och när jag sedan låtit någon annan läsa den har de hittat massa nya saker jag kan förbättra. Och så har jag petat och:
Nuså! Nu är den klar.
Men icke...
Några dagar tillbaka har jag trätt in i en ny fas i skrivandet; en fas jag aldrig varit inne i tidigare. Jag ser plötsligt helheten. Jag ser hela historien. Var det haltar och var det flyter på. Tempoväxlingar. Var det är för vuxet. Var dialogerna sviktar. Vad som ska strykas och vad som ska förstärkas. Relationerna mellan karaktärerna, hålen som behövs täppas till med nya scener och de lösa trådarna som är lite för fransiga i ändarna. Nu SER jag.
Märklig upplevelse. Fantastisk upplevelse! (har ni varit DÄR någon gång?)
Alla refuseringar och alla kritik har tagit mig hit och jag tror, verkligen tror, på att jag kommer kunna slutföra den här historien på ett riktigt bra sätt. Och nästa gång den skickas in till förlag kommer det gå mycket, mycket bättre. Det känns så nära nu.
Tihi!
Men nu så, nu är den klar!
Och när jag sedan låtit någon annan läsa den har de hittat massa nya saker jag kan förbättra. Och så har jag petat och:
Nuså! Nu är den klar.
Men icke...
Några dagar tillbaka har jag trätt in i en ny fas i skrivandet; en fas jag aldrig varit inne i tidigare. Jag ser plötsligt helheten. Jag ser hela historien. Var det haltar och var det flyter på. Tempoväxlingar. Var det är för vuxet. Var dialogerna sviktar. Vad som ska strykas och vad som ska förstärkas. Relationerna mellan karaktärerna, hålen som behövs täppas till med nya scener och de lösa trådarna som är lite för fransiga i ändarna. Nu SER jag.
Märklig upplevelse. Fantastisk upplevelse! (har ni varit DÄR någon gång?)
Alla refuseringar och alla kritik har tagit mig hit och jag tror, verkligen tror, på att jag kommer kunna slutföra den här historien på ett riktigt bra sätt. Och nästa gång den skickas in till förlag kommer det gå mycket, mycket bättre. Det känns så nära nu.
Tihi!
Mitt skrivande: Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd...
Jag har landat några dagar hos mina föräldrar och kreativiteten flödar!
För här finns det ju lite att göra och för första gången på länge får jag chans att längta efter skrivandet... Och då kan jag verkligen fokusera de korta stunder jag får.
Samtidigt finns det massa att göra, så ibland går det alldeles för lång tid mellan mina skrivarstunder...
För här finns det ju lite att göra och för första gången på länge får jag chans att längta efter skrivandet... Och då kan jag verkligen fokusera de korta stunder jag får.
Samtidigt finns det massa att göra, så ibland går det alldeles för lång tid mellan mina skrivarstunder...
Skrivartips 10: Inspireras av andras kreativitet!
När man skriver är det lätt att bli inspirerad av andra som skriver. Vet inte hur många som har sagt att en nyckel till att utveckla sitt skrivande är att läsa mycket. Läsa mycket och i olika genre. Sedan finns det ju alla dessa skriv-hjälpsböcker som ger tips och råd på hur man kan utvecklas ytterligare.
Man kan ju också skaffa sig en skrivarvän som man byter manus med och däremed får ett utbyte som kan ge en rejäl spark i rätt riktning.
Men något som jag ibland tror glöms bort är alla andra kreativa människor. Inpireras av andras kreativitet;oavsett art.
Jag blev medbjuden på en radioinspelning där Kapten Röd uppträdde nyligen. Och jäklar vad han fick taket att gunga. Och hans texter, hans egengjorda ord, hans meningsuppbyggnad var helt fantastisk! Och jag tror aldrig det är fel att dansa lite för att släppa loss de kreativa hjärncellerna lite.
Jag har också vänner som bloggar om helt andra saker än skrivande; en väninna till min mor som gör helt fantastiska quilttäcken, en annan vän som skapar märkliga saker i garn och tyg och min lillasyster som är bonde och nybliven mamma och som måste hitta lösningar för att få vardagen att gå ihop.
Läs inte bara böcker. Se filmer, gå på teater, studera grafitti, läs dagstidningen, lyssna på de gamlas röster och de som precis börjat tala. Kreativitet finns överallt, låt dig inspireras!
Man kan ju också skaffa sig en skrivarvän som man byter manus med och däremed får ett utbyte som kan ge en rejäl spark i rätt riktning.
Men något som jag ibland tror glöms bort är alla andra kreativa människor. Inpireras av andras kreativitet;oavsett art.
Jag blev medbjuden på en radioinspelning där Kapten Röd uppträdde nyligen. Och jäklar vad han fick taket att gunga. Och hans texter, hans egengjorda ord, hans meningsuppbyggnad var helt fantastisk! Och jag tror aldrig det är fel att dansa lite för att släppa loss de kreativa hjärncellerna lite.
Jag har också vänner som bloggar om helt andra saker än skrivande; en väninna till min mor som gör helt fantastiska quilttäcken, en annan vän som skapar märkliga saker i garn och tyg och min lillasyster som är bonde och nybliven mamma och som måste hitta lösningar för att få vardagen att gå ihop.
Läs inte bara böcker. Se filmer, gå på teater, studera grafitti, läs dagstidningen, lyssna på de gamlas röster och de som precis börjat tala. Kreativitet finns överallt, låt dig inspireras!
Mitt skrivande: Att väga fokus
Här är mitt nya skrivprojekt. Känner mig ganska pepp med att få komma igång med det hela...
Men... Jag har ett "gammalt" skrivprojekt som jag nog måste omarbete först. Har fått tillbaka lite kommentarer från en villig läsare och jag vill verkligen, verkligen ge manuset en chans till (gärna tre om det krävs).
Så att komma igång med det nya projektet får vänta ytterligare. Vet inte om jag fastat i mitt gamla projket... men... jag tror så in i hundan mycket på det! Dessutom tänkte jag försöka att inte göra om det misstag jag gjort två år i rad tidigare (skickat in manuset till förlag i september då ALLA andra skickar) och därför behövs det "sättas på ett kol" (märkligt uttryck).
Så, gammalt projekt först. Nytt projekt sen.
Kan också nämna att "Tre enkla regler finns inte- en romanskola" är nu officiellt min nya bibel. Can't live without it!
Tio bra saker om mig
Wow! Eldtunga (http://dromavglas.blogspot.com/) har bestämt sig för att dela utt ett bloggpris...till mig! Motiveringen lyder:
*bugar och bockar*
Är extra förtjust att hon har så stort förtroende för mig och mitt skrivande. Eftersom jag nu fått detta fina pris ska jag tydligen skriva en lista med tio saker som jag är bra på. Here we go:
Jag är bra på att:
- ha koll (oranisera, skriv upp och ha alltid kalendern redo!)
- ge komplimanger (till alla om allt)
- se det goda i andra människor (inte alltid en bra sak dock...)
- skriva (ja, lite skrytig måste man väl vara)
- sy (när jag väl gör det)
- äta med pinnar (är ju lite extra kul också)
- prata om böcker (kan jag göra i många, många timmar. Fråga mig inte om tips om du inte har tid att lyssna på svaret)
- ha positiv attityd (är inte alla dagar min pojkvän håller med mig om det dock)
- laga mat (fick, kött, vegetariskt you name it!)
- hitta lösningar på problem (avskyr problem. Låt oss eliminera dem, allihopa!)
"För att du hjälpt mig så mycket med mitt manus och för att du har en intressant blogg. Du verkar vara en kreativ person som inte drar sig för att hjälpa en amatör med en tokig dröm. Plus att jag hoppas ditt manus blir en bok en dag. Bara det är värt ett pris!"
*bugar och bockar*
Är extra förtjust att hon har så stort förtroende för mig och mitt skrivande. Eftersom jag nu fått detta fina pris ska jag tydligen skriva en lista med tio saker som jag är bra på. Here we go:
Jag är bra på att:
- ha koll (oranisera, skriv upp och ha alltid kalendern redo!)
- ge komplimanger (till alla om allt)
- se det goda i andra människor (inte alltid en bra sak dock...)
- skriva (ja, lite skrytig måste man väl vara)
- sy (när jag väl gör det)
- äta med pinnar (är ju lite extra kul också)
- prata om böcker (kan jag göra i många, många timmar. Fråga mig inte om tips om du inte har tid att lyssna på svaret)
- ha positiv attityd (är inte alla dagar min pojkvän håller med mig om det dock)
- laga mat (fick, kött, vegetariskt you name it!)
- hitta lösningar på problem (avskyr problem. Låt oss eliminera dem, allihopa!)
