Pga nyfödd bäbis och söndrig bil fick jag ta buss till jobbet i morse. När jag fick beskedet igårkväll var jag inte alls glad.

Gick och lade mig vid halv nio OCH lyckades somna. Så när väckerklockan ringde vid 04:15 i morse var jag riktigt utsövd. Sedan började jag min resa på 2 timmar och 40 minuter. Enkel resväg!

MEN jag sov första timmen och när jag klev av i Borås gick jag och köpte mig en crossant (nej, jag pratar inte ett ord franska och försöker inte ens stava det rätt) och en mugg te och satte mig och tittade på morgontrafiken en stund. Jag kände mig som en oerhört kulturell storstadskvinna. Fast det såg nog inte så lyxigt ut som det kändes. Så jag kände mig som en oerhört kulturell storstadskvinna light.

Sedan skrev jag en timme. En timme där jag fick umgås med mitt manus alldeles, alldeles ensam!
(Får man älska sitt manus och vara alldeles, alldeles upp över ögonen kär i sina karaktärer? Får man det? Va? Va? Va?)

Har inte jäspat en enda gång på jobbet och läääängtar tills jag får åka hem. TVÅ timmars skrivande! Och då ska jag banne mig inte sova ett dyft.

Cheeers!