Vissa dagar...
Första dagen på jobbet efter julledigheten.
Huvudet kändes blytungt när väckerklockan ringde, men jag gick upp, åt frukost och klädde på mig. Hann till och med piggna till under morgonrutinerna.
Så stod jag där vid busshållspaltsen.
Och stod.
Och stod.
Och ingen buss kom.
Inte en enda.
Då först tänkte jag lite längre... Och kom på att jag gått upp EN TIMMA för tidigt.
Suck, pust, stön.
Bara att knalla hem, av med kläderna och krypa ihop bredvid en väldigt förvånad fästman.
Somnade om lagom till klockan ringde igen...
Lyckades, trots detta, få ihop 500 ord på bussen till jobbet.
Resten av dagen såhär långt: det känns som jag blivit överkörd av en buss. Men vädret är vackert.
Kommentarer
my life
Det är ju det jag säger. Man ska aldrig vara ledig, det blir ju så jobbigt när man inser hur gutt det är att vara hemma....
Svar:
Nina
Mamma
ASGARV!!
Svar:
Nina
Trackback
