Det lilla biblioteket i Småland

Jag är väldigt glad och tacksam över att jag vuxit upp i ett hem med läsande föräldrar.
Jag har fortfarande tydligt bilder av mamma, liggandes på mage med lampan tänd på sin sida av sängen innan hon skulle sova.
 
Vi har alltid läst hos oss.
 
Och jag tycker fortfarande det är en av mina favoritstunder när jag är hemma; när jag ställer mig framför deras lilla bibliotek och letar efter nya titlar och mamma kommer upp bakom mig.
 
- Vad letar du efter? Vill du skratta eller gråta? Förresten! Har du läst den här?
 
Samtalet om läsandet, så viktigt.
 
Pappa läser väldigt sällan böcker numer, han har alltid varit en fixar-grabb och med dagens teknik kan han göra både och. Han lyssnar på böcker medan han gräver i trädgården, bygger båt eller lagar bil. Bibliotekarien här vet vem han är och vad han gillar.
 
Jag är uppvuxen i en läsande familj, och jag är så stolt över det.
 
Det ger så mycket att kunna prata om böcker; om andra kulturer, om andra liv. Om vad som berör, för ofta tycker vi olika i min familj. Och det är så viktigt att olikheten får finnas där.
 
Och läsandet.
 
Jag hade aldrig varit en skrivande människa utan mina läsande föräldrar.


Kommentarer
Fia Filur

Vad fint! Jag kommer från en ickeläsande familj och ibland tycker jag nästan det är konstigt att jag blev läs- och skrivberoende :)

Svar: Du hade det kanske inte i blodet- men i själen?
Nina

2014-07-05 @ 14:25:23
URL: http://www.sofiafritzson.com
Boktjuven ingerun

Jag kommer från en läsande släkt. Min mormor&morfar hade hela huset proppat med böcker och fick hela tiden köpa nya bokhyllor. Som det såg ut hemma hos dem har nog alltid varit mitt ideal hur ett hem ska se ut - och då finns det bokhyllor i alla rum. Utom toan.

Svar: Låter perfekt!
Nina

2014-07-06 @ 17:50:16
URL: http://www.boktjuven.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ordet är ditt!

- en blogg om skrivande

RSS 2.0