Det är ett uttryck man ofta får höra i skirivarkretsar.
Dvs skriv om det du känner till.
Det finns självklart andra som säger att man ska gräva på helt andra ställen - hitta det som driver skrivandet istället och gärna om sånt man är nyfiken på, men idag tänkte jag inte prata om det.
Jag har fastnat i att skriva för ungdomar.
Det har nog mer att göra med det senare - ett driv, en längtan av att göra skillnad.
Men om jag skulle utgå ifrån där jag står - vem jag är - vad skulle jag då producera för manus?
Jag är en föredetta lantlolla/smålänning, äldst i en syskonskara på tre.
Jag älskade skolan och böcker när jag var liten men kände aldrig att jag passade in i min klass.
Jag flyttade till Göteborg och tog en master i marinkemi eftersom jag skulle rädda Östersjön.
Men jag träffade kärleken i Göteborg och hamnade istället i Borås där jag jobbar som kemist och väntar på mitt första barn.
Det coolaste jag någonsin gjort var att backpacka SJÄLV under två veckors tid i Skottland.
Jag jobbar också fackligt, sitter med i en bolagsstyrelse och mitt största intresse är att skriva.
Jag är hyfsat duktig på att laga mat och baka.
Och så längtar jag något fruktansvärt efter att bo i hus med trädgård (blir sanning 14:e mars).
Jaha...?
Vad skulle jag kunna skriva utifrån detta?
*blankt*
När jag skrev mitt mastersarbete hade jag en professor som bestämde att OM jag någon gång skriver en deckare så måste jag döda ett offer med nodularin - giftet i cyanobakterian Nodularia som finns i Östersjön. Och jag lovar, OM jag skriver en deckare ska jag göra detta. Jag har till och med en miljö och en hjältinna till denna deckare.
Båda mina examensarbeten har handlat om den antroprogena påverkan på Östersjön dvs påverkan av människor. Mitt kandidatarbete handlade om utsläpp av kväve och fosfor och mitt masterarbete handlade om klimatförändringar. Så jag skulle kunna skriva om något framtida mardrömssenario.
Eller barnböcker med undervattensäventyr som ska lära dem att ta hand om sin värld.
*tänker*
Eller så går jag tillbaka till barndommen och skriver om mitt småsamhälle som jag då hatade - idag älskar. Om förändringarna som skett där.
Eller studentvärlden där jag ändå spenderade fem år.
Eller så skriver jag om att bli mamma - där snackar vi om att leva i nuet.
Eller så skriver jag en bok om att kämpa, kämpa, kämpa för att bli utgiven med manus, men inte lyckas.
*suck*
*blir inte klokare*
Tänker ni på att "Gräva där ni står"?