Jag har ett syfte

När jag läste Sofia Nordins "Det händer nu" tyckte jag inte den var trovärdig.
Jag reagerade ganska starkt på vännernas avsaknad till reaktion när karaktärerna Stella och Sigrid blir ihop. Min erfarenhet var att omgivningen nästan ALLTID reagerar när de får veta att deras nära är homosexuella. Så, jag tyckte inte den var trovärdig.
 
Men jag har fått omvärdera den åsikten.
 
Johanna Lindbäck pratade vid ett tillfälle i Läs för livet-podden om att hon kvoterar in personer med olika kulturell bakgrund och sexualitet när hon skriver. Och när jag var på en föreläsning med Simona Ahrnstedt för någon månad sedan pratade hon också om sin möjlighet att påverka den värld hon skapar genom att skapa t ex kvinnliga chefer som män inte har några problem med. Och jag tror det var Erik Tituson på Lilla Piratförlaget som sa att manusen de får in idag nästan alltid har en spridning på karaktärerna när det gäller kön, kulturell bakgrund och sexualitet.
 
Och detta har fått mig att omvärdera Sofia Nordins bok.
Man kan ju ha olika syften med en bok.
Antingen vill man berätta precis som det var (men då kallar vi det ju självbiografi) eller vill man skriva skönlitterärt och då hittar man på. Och så länge man hittar på kan man också få skapa sin egen människosyn.
 
Jag som älskar ångest läser ju gärna om hur en homosexuell blir helt ensam när hen kommer ut. MEN om vi ska ändra på synen på det som sticker ut och skapa en mer öppet samhälle kanske det också är bra att det finns böcker där omgivningen inte reagerar. För om den generationen som växer upp läser Sofia Nordins "Det händer nu", så kanske de inte alls tycker homosexualitet är något konstigt. 
 
Hur tänker ni när ni skriver?
Porträtterar ni världen som den ser ut ELLER som ni skulle önska att den såg ut?


Kommentarer
Sofia Fritzson

Vad roligt att du tar upp den boken som exempel, för anledningen till att jag gillade den så mycket var just för att den inte problematiserade huvudpersonens läggning. Jag tyckte det var så skönt att läsa en bok där det var naturligt och smälte in, istället för att göra en stor grej av det, som det ofta är i andra böcker.

Svar: Skönt när man kan få nya insikter om böcker man tidigare läst.
Nina

2015-07-15 @ 23:18:33
URL: http://www.sofiafritzson.com
Skriviver

Jättekul att du tar upp den här frågan - en väldigt intressant sak att fundera över. Jag har inte läst sagda bok men brukar i regel tänka som Sofia, att det är otroligt skönt med böcker som inte beskriver ångestfyllda "komma-ut"- historier. Det finns så många redan, det som inte finns är ju böcker som beskriver homosexuella med tonvikt på människan istället för på sexualiteten.

Just nu skriver jag ju ett manus som utspelar sig i en påhittad stad/värld, och där har jag - ganska självklart - valt att göra bisexualitet till norm och (så gått det går) ta bort förtryck grundat på kön och sexualitet. Helt bortsett från att det är svårt att göra bra och att jag inte vet om jag kommer lyckas, så är det för mig mycket, mycket intressantare och ROLIGARE att skriva en sådan värld, och grymt mycket roligare att läsa. Om vi som samhälle ska komma framåt, måste vi drömma framåt, det är så jag tänker.

Svar: Låter ju underbart tycker jag!Hoppas på att få läsa detta mästerverk i framtiden!
Nina

2015-07-21 @ 23:05:08
URL: http://skriviver.se
Boktjuven Ingerun

Jag tycker det är bra med lite blandat vad gäller sådant, men för egen del i egna texter vill jag ha representation UTAN problem. Som en del av en normalisering. Samhället är mer blandat nu och det leder inte alltid till problem.

Svar: Näe, jag har fått upp ögonen för det nu. och inser också att det är precis så jag själv skriver.
Nina

2015-07-23 @ 11:19:12
URL: http://www.boktjuven.com
Mia

Jamen precis, det beror ju på vad man vill med orsaken till att man kvoterat in det ena eller det andra. Så smälta in eller inte smälta in beror just på poängen med personen ifråga.

Svar: Ja, tycker det är lite spännande det där.
Nina

2015-07-24 @ 12:05:35
URL: http://skrifva.blogspot.fi/
P.M. Wilson

Intressant fråga! Jag skrivet mitt första manus, för mig är storyn den viktigaste och jag känner inte att jag måste eller borde kvotera in särskilda karaktärer eller normer för att det bättre ska presentera hur samhället ser ut. Karaktärerna som är med bidrar alla till storyn på olika sätt och för storyn framåt och det är därför de finns. Men jag är inte blind för hur exempelvis kvinnor beskrivs i olika amerikanska filmer och jag reagerar på det och funderar mycket på varför det blir så. Och jag skulle aldrig få för mig att låta en kvinnlig karaktär i en actionfilm (Jurasssic World) springa omkring i högklackat! T.o.m. min 13- årige som reagerade på detta :) så tankarna finns ändå där på sätt och vis.

Svar: Hmm. Jag tycker nog inte man ska skriva in vissa karaktärer "bara för att", men jag tycker oftast det blir roligare att skriva om karaktärsutbudet är bredare och de inte går att blanda ihop så lätt.
Nina

2015-08-19 @ 17:45:55


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ordet är ditt!

- en blogg om skrivande

RSS 2.0