Vilken vecka!
På jobbet:
- Ny chef som verkar klara jobbet strålande
- Arbetskollega som blivit opererad för cancer ringde och berättade att han skulle ut och ta en promenad (läker fin-fint)
- Höjdar-chef som ingen tycker om och bara förstör blev sparkad
- Gjort klart designen för mitt nya alldeles egna labb (!)
- Alla projekt bara rullar på
Fästmannen:
- Klarade sin första tenta på korta lärarprogrammet (let me hear a "woop! woop!")
På mailen:
- Inbjudan till relaseparty. Tackar, tackar!
Skrivandet:
- Fått flyt, är inne på min tredje skrivbok i detta projekt
Socialt:
- Fina Kajsa fyllde år och det firade vi med tårta
- Fina Kajsa fyllde år och det firade vi med tårta
Så nu avslutar vi med en fantastisk helg:
- Träna (lördag och söndag?)
- Skriva
- Fira fästmannens tentaresultat
- Promenera i vårsolen
- Planera min balkongträdgård
Vad ska ni göra?
Poäng till honom
*jag ligger i soffan och är väldigt ynklig*
Fästmannen: Ska jag gå till affären och köpa kakor?
Jag: Näe... Jag kan kolla i skafferiet... jag kanske har något där...
Han: Du, jag har lärt mig kvinniska, skriv en lista så handlar jag.
Jag skrev en lista. Han handlade.
Och kom hem med kakor, godis OCH choklad.
Jag mår bättre nu.
Fästmannen: Ska jag gå till affären och köpa kakor?
Jag: Näe... Jag kan kolla i skafferiet... jag kanske har något där...
Han: Du, jag har lärt mig kvinniska, skriv en lista så handlar jag.
Jag skrev en lista. Han handlade.
Och kom hem med kakor, godis OCH choklad.
Jag mår bättre nu.
Det här med att hitta en ny frisör
Ska vi prata lite om det?
Sedan jag började klippa mig kort, sådär sju (?) år sedan, har jag hittat EN frisör som är riktigt duktig på att klippa mitt hår. Henne har jag gått hos de senaste åren. I Göteborg.
Nu när jag flyttat blir det ett stort projekt att försöka hitta en tid som skulle passa mig/henne för en klipptid. Så jag tänkte ge Borås en chans.
Första försöket gick...sådär.
Min snélugg blev klippt typ rak.
Idag gick jag in i salongen för försök nummer två. Och det var massa krångel med min bokning (den kom bort!), så de bad massa om ursäkt och fjäskade som fan.
Sedan började tjejen klippa.
Redan där känner jag mig orolig.
Min frisör i Göteborg klipper inte mitt hår, hon skär i det. MED KNIV! (Låter coolare än vad det är)
Men jag säger inget.
Har berättat hur jag vill ha det (kort i nacken, uppklippt och snélugg) och vad som är mina problemområden (mitt hår står rätt ut om det blir för kort, jag har inget självfall och två vivlar precis vid vardera tinning).
Det går en stund.
Så ser jag paniken komma krypande i frisörens ögon.
- Brukar... brukar frisörer ha problem att klippa ditt hår?
Hmm. Ja, alla utom min Camilla i Göteborg, hon tyckte det var kul, såg det som en utmaning och jag gick alltid därifrån nöjd.
Och idag gick jag från frisören... inte nöjd.
Jag fick säga till henne att jo, jag vill ha det ännu kortare i nacken. Och hon fick minsann ta ännu mer på luggen.
Panik i hennes blick.
Jag gav upp.
Betalade och gick hem. Kände att luggen ändå blev rätt snygg.
Tittade mig i spegeln hemma. Det är HELT ojämn. Bad fästmannen kolla nacken. Ojämt där med. Great...
Så, imorgon ska jag tillbaka och klaga, sen ska jag nog ändå pussla ihop en tid med min frisör i Göteborg.
Ytterligare lärdom:
Om du vill ha en speciell typ av frisyr och ber att få bli klippt av den som är bäst på den frisyren (i mitt fall kort frysir).
Om hon du bokar med svarar:
- Ehhh... Alla här är lika bra...
Då ljuger hon. Då ska du inte klippa dig där, okej?
Om du frågar Argentinas fotbollslag vem som är bäst på att sätta bollen i mål så svarar inte tränaren:
- Ehhh... alla är lika bra.
Just saying.
Dagsformen
Förra veckan var jag en ynklig snorhög.
I helgen hade jag Syster-besök.
Nu är jag SÅ redo att ta tag i saker igen.
Jag är frisk *host, host* och så redo!
Nu är det ju typ ljust om mornarna och jag har hört att det kommer plusgrader i veckan.
Och snart är det mars!!!
Händer roliga saker på jobbet också.
Längtar efter att skriva... Nu. När som helst nu.
Självklart
I morse: frisk som en nötkärna och redor för en ny veckas jobb.
Nu: ligger under dubbla täcken i soffan, fryser och har ont i hela kroppen. Och hostar.
Happ.
Måste bli frisk till på torsdag, för då kommer syster-yster på besök.
Hör du det imunförsvaret?!
Ni vet hur det är...
- dammsugit
- lagat mat
- diskat
- skrivit några rader
- sett några avsnitt av en sci-fiserie
- postat fyra vadderade kuvert innehållande mitt ena manus
En helt vanlig söndag.
Pepp to me
För ett år sedan hade jag två bloggar; denna och en privat. Jag lade jag ner den privata och lät vissa delar flytta in bland skrivandet.
Jag satt och läste lite på min gamla blogg och snubblade över detta inlägg som skrevs i januari 2012:
Lissten up bloggen!
För såhär är det: jag har världens bästa pojkvän. Not kidding!
Idag åkte jag buss hem från jobbet. Bussen var lite sen, jag hade värsta mensvärken (sådär: fråga-inte-hur-jag-mår-för-då-får-du-en-käftsmäll-ont). Jag vet att när jag kommer hem så ska jag bara slänga in mina grejer, hämta Stumpan och sedan sätta mig på spårisen till vetrinären. Kanske hinner äta en macka om jag har tur. Stående med ytterkläderna på.
Jag skickar några sms till min pojkvän som är lite onödigt irriterande. Vi missförstår varandra. Lite mäh, fatta då!
Och så kommer jag hem, vet att jag inte får vila och ta det lugnt än. Vet att det inte blir något kvällsmys...
Och hemma i min lägenhet står Anders och fixar mat. Till mig! Han har letat reda på köttfärsås i frysen och hittat överbliven spagetti i kylen och står nu och värmer allt till en matlåda jag kan äta på spårvagnen på väg in till stan. Han till och med delade spagettin så den gick och äta med sked. Med SKED! (Okej, det där sista var min idé... Men det var HAN som ställde sig och delade maten så tålmodigt.)
Och vad gör jag i allt det här?
Börjar lipa såklart!
SÅ fin är han. Sedan fick jag med mig både mat och katt och stack. Maten var nog det godaste jag ätit den här veckan och vetrinären berömde mig över att Stumpan var så lugn och fin. Hon kunde sagt att Stumpan var ful som styk och borde avlivas. Det hade inte spelat någon roll. Inte när jag har en sån fin pojkvän.
Hell, jag borde gifta mig med honom någon dag!
Och eftersom jag friade till honom i november samma år höll det i sig.
The best!
Förslag:
Vad sägs om att all jävla skit fortsätter hända den här veckan?
Let it all out.
Typ.
Så resten av 2013 kan vara underbart?
Och det är bara onsdag
Jag brukar inte prata om mitt jobb här, men...
Måndag: Min chef (som jag tycker väldigt mycket om) berättar att han slutar. Han jobbar februari ut.
Tisdag: En kollega (som jag tycker väldigt mycket om) berättar att läkarna hittat en tumör i hans mage.
Onsdag: Inget än. Men stämningen på avdelningen är rätt... låg.
Det är skönt att ha skrivandet att försvinna in i.
Föreställ dig...
Strålande solsken, klarblå himmel, 3 minusgrader.
Klockan är elva på förmiddagen och du möter upp en av dina bästa vänner på stationen.
Ni sätter er på ett café och dricker latte och snackar.
När latten är slut fortsätter ni till ett annat café (gåenden i solsken!) och äter räksallad till lunch.
När lunchen är slut drar ni vidare på en second-hand tur. Butiker med massa kul till låga pris. Och ni gör båda fynd-fynd.
Glada och upprymda går ni hem och lagar middag; laxbiffar med citronrisotto och avokado. Pratar med fästmannen som är den bästa.
Sedan ser ni en fantastisk film som är väldigt lång. Halvvägs krävs paus för att ta fram chokladmoussen med romsmak och koka lite kaffe. Sedan kan ni se klart filmen.
Ni skrattar massor.
Livet känns sådär bra. I fas.
Underbart.
Idag gick jag upp
Det var ett misstag...
Allt är nej*
Idag deppar vi.
Trist besked som vi inte vet hur vi ska hantera.
Därför låter vi bli att prata.
Och veckohandla.
Gissar att det blir mackor till middag. Om vi har tur.
* Snott från Lisa Bjärbos son
På dåligt humör?
Jag och min Fästman har kommit på världens bästa grej.
Om någon av oss är på dåligt humör, då säger vi det till den andre (andra?). Så att den andre är beredd på att hens respektive inte är på topp. Och att om hen säger/gör något dumt är det kanke inte något som egentligen har hänt, hen är bara inte på topp.
Och ibland får man insikter om det hela; jag menar, vi känner varandra.
Han (lite skamset) : Jag vet inte varför, men jag är helt omotiverat på dåligt humör...
Jag: Det är inte omotiverat.
Han: ?
Jag: Jo, men du har spenderat eftermiddagen med att spela spel med mina vänner trots att du avskyr spel. Och när vi skulle åka hem såg vi bussen åka 7 minuter innan den skulle gå (vi såg den alltså på håll) vilket gjorde att vi fick vänta i ytterligare en halvtimme när du verkligen ville hem. Och så åt du lunch väldigt tidigt, så jag gissar att du också är lite hungrig.
Han: Det kanske inte var så omotiverat...
Amen tjejer,
det här med mensvärk, ska vi inte ta och sluta upp med det?
Mvh/Jätte-jätte-jätte-jätte-jätte-jätte-jätte-jätte-jätte-ont-i-magen-och-inga-piller-hjälper
Ps. Min Fästman hade dammat hela lägenheten när jag kom hem från jobbet. Tror han håller på att bli sjuk igen...
Ibland händer det
Fästmannen städade toaletten igår, utan att jag hade sagt ett ord
OCH
erbjöd sig att laga alla middagar den kommande veckan. Vi gjorde till och med matsedel.
Jag = mycket glad
Glasnudlar
Denna festlighet!
Som dessutom gör sig extremt bra i matlåda.
Vissa dagar...
Första dagen på jobbet efter julledigheten.
Huvudet kändes blytungt när väckerklockan ringde, men jag gick upp, åt frukost och klädde på mig. Hann till och med piggna till under morgonrutinerna.
Så stod jag där vid busshållspaltsen.
Och stod.
Och stod.
Och ingen buss kom.
Inte en enda.
Då först tänkte jag lite längre... Och kom på att jag gått upp EN TIMMA för tidigt.
Suck, pust, stön.
Bara att knalla hem, av med kläderna och krypa ihop bredvid en väldigt förvånad fästman.
Somnade om lagom till klockan ringde igen...
Lyckades, trots detta, få ihop 500 ord på bussen till jobbet.
Resten av dagen såhär långt: det känns som jag blivit överkörd av en buss. Men vädret är vackert.
Nyårsdagen
Det är som det ska; smågnabb över att tvättmaskinen inte fungerar, Ivanhoe och skrivande.
Perfekt!
Jag har blivit med säng
Tack till alla de som bidrog till min och fästmannens nya dubbelsäng (de tyckte min 1,05 var lite liten för oss två...): mamma, pappa, mormor, farmor + lite av fästmannens familj för pengar och moster Ingela för skjuts, rådgivning och hejaklack.
Fästmannen har redan gått och lagt sig.
Gäller ju att passa på medan han får ha den för sig själv.
Tack!
Jag valde fel...
20:15 fick jag sms:et "Om en timme ses vi på bla, bla, bla".
Om en timme?
Min spontana tanke: Är inte jag för gammal för sånt här...?
Jag plockade ihop mina grejer och åkte hem till Borås istället.
Och vad har jag lärt mig av den här kvällen?
Att jag är dålig på 1.spontanitet (att vara spontan) och inte är en tjej som 2. "går ut och tar en öl".
Jag gillar mer planerade fikor där man dricker te i koppar som är stora som baljor alt får en alldeles egen te-kanna.
Så nästa gång jag står mellan valet att "kanske" gå ut med några vänner eller åka hem till min fästman, äta middag med honom, se någon film och sedan skriva ett kapitel eller två. Då väljer jag alternativ nummer två.
Jag har sagt till honom att påminna mig om det någonsin kommer upp igen.
