Imorgon börjar det!!!

Jag har fixat snygg bakgrundsbild på datorn, försökt fixat NaNo-widget på bloggen (och misslyckats, någon som vet hur man får till det på blogg.se?) och har laddat upp med ny skrivbok och bläckpenna med bra bläck.
 
Jag är SÅ redo!!!
 
Jag var lite bekymrad över ett besked från ett förlag som läste om ett manus; vad händer/gör jag om det dimper ner mitt i NaNo?
Men de var smidiga och refuserade mig idag (mer om det någon annan gån).
Så nu kan jag putsa ut och bara satsa! (Och minsann visa dem!)
 
Men, vad gör man då när man kör fast?
För det vet vi ju alla - det KOMMER att hända.
 
Min plan lyder som följer:
 
- Byt miljö, ibland räcker det med att gå från vardagsrummet till köket. Ibland "måste" man sätta sig på ett cafe.
 
- Sätt på musik
 
- Byt musik.
 
- Stäng av musik
 
- Ta en "promenad" ut i köket och hämta något att äta/dricka
 
- Ta upp ett annat dokument och flödesskriv en stund. Kanske har du inte släppt något som hände tidigare på dagen; skriv av dig!
 
- Skriv en annan scen
 
- Titta på inspirationsbilder
 
- Stirra rakt ut i intet; förr eller senare tröttnar du.
 
- Bara skriv; det går alltid att klippa bort sen.
 
 
 
Vad jag inte ska göra:
 
- Sätta på TV:n
 
- Kolla internet/mail/blogg
 
- Kolla mobilen och hets-sms:a med andra som är med i NaNo och skriva att jag suger
 
 
 
Ytterligare tips:
För att komma igång så fort som möjligt när du sätter dig en ny dag; skriv in ytterligare detaljer i synopsisen för de scener du förväntar dig skriva:
- vilka karaktärer är där
- vad gör de
- stämning
- vad ska hända/vad är syftet med scenen
- miljö
- specifika detaljer som återkommer senare
- vissa saker som ska sägas i dilaogen
 
Det blir som ett "minne" till dig själv när du går in i scenen och skriver den.
 
 
 
Så, nu är jag nyduschad och har till och med plockat ögonbrynen.
Jag ska dubbelkolla morgondags scener och ev skriva till någon ytterligare detalj.
 
Planerar som sagt att försöka få till 10 000 ord i helgen.
Men med tanke på att jag och fästmannen firar ett år som förlovade, tre år ihop känns det som att det kanske är ett litet väl högt mål... Får jag ihop 8 000 ord kommer jag vara supernöjd!
 
Vill ni få praktisk tips om hur man gör i NaNo tipsar min vän Boktjuven på sin sida: http://www.boktjuven.com/

För snart ett år sedan...

...friade jag till min dåvarande pojkvän och sambo, numera fästman.
 
Igår stod han inne på toaletten och flossade tänderna.
Han: Jag fattar fortfarande inte att du gjorde det... att du VÅGADE.
Jag: Jag kan göra det i år igen om det känns bättre.
 
Inte ett skämt.

Det var en sån dag

Jag bara hatade hela världen.
 
och mest hatade jag ATT jag hatade hela världen.

About me

10 saker du vill göra innan du dör:
1. Vara mamma
2. Gifta mig
3. Äga hus
4. Titulera mig författare

5. Ge ut massa böcker
6. Få priser för mina böcker
7. Hålla i skirvarkurser för unga
8. Signera böcker
9. Prata i radio

10. Göra skillnad

 

9 saker om dig själv:
1. Går inte prata med när jag tittar på tv eftersom tv:n är ett elakt monster som hypnotiserar mig
2. Väntar på att fästmannen ska plugga klart så vi kan komma igång med vårt gemensamma liv

3. Reagerar alltid med att gråta när jag känner något starkt (oavsett känsla, verkar förvirra folk)

4. Äter hellre hembakade kakor än lösgodis och chips
5. Är jag stressad är att sticka bästa sättet att lugna ner mig
6. Dricker (plötsligt) kaffe varje morgon
7. Äter tre-fem frukter om dagen
8. Älskar att tappa kontrollen aka dansa
9. Tränar helst explosivt tills jag måste skrika ut smärtan

 

8 sätt att vinna mitt hjärta på:
1. Klä dig i kostym och lukta man
2. Få mig att skratta
3. Vara en broken beauty (dvs ha något som bryter av ditt perfekta utseende)
4. Utmana mig
5. Säga att jag vill ha dig innan jag vet om det själv
6. Gör mig arg
7. Var en pajas
8. Ha en mörkare hudfärg

 

7 saker du ofta grubblar på:
1. Vad har gjort mig till den jag är
2. Om lycka verkligen är lycka
3. Hur andra människor står ut med sig själva
4. Hur skulle mitt liv kunnat vara annorlunda
5. Är annorlunda bra
6. Hur jag kan påverka människor att vara mindre trångsynta
7. Varför jag inte blir utgiven¨

 

6 kändisar du tycker är snygga:
1. Patrick Dempsey
2. Brad Pitt (i ”Troy”, endast där)
3. Taylor Lautner (i ”Twilight”, första filmen där han var långhårig)
4. Taye Diggs
5. Jay Ryan
6. Adrien Brody

 

5 saker du aldrig skulle vilja göra:
1. Bada i en isvak
2. Hoppa fallskärm
3. Gå barfota över krossat glas
4. Förlora mina systrar
5. Leva på friterad mat

 

4 saker du köpt under den senaste månaden:
1. Mat
2. Juklappar
3. Födelsedagspresenter

4. Skrivarpapper

 

3 saker som får dig att skratta:
1. När folk som har en ”fin” titel gör bort sig
2. När min fästman fånar sig

3. Knäppa regler som sätts ”bara för att”, inte för att de faktiskt tillför något

 

2 favoritlåtar just nu:
1. “The fox” - Ylvis
2. “Feels like home” Edwina Heyes

 

1 sak folk inte visste om dig:
Jag är idag expert på att se när folk försöker manipulera andra och använda härskartekniker. Dock är jag ingen expert på att sätta dem på plats. Än.

Snott från Simona som snott från twitter

Marcus Romer @MarcusRomer

The Creative Process

1. This is awesome

2. This is tricky

3. This is shit

4. I am shit

5. This might be ok

6. This is awesome

Produktiv helg!

Jag har färdigställt min synopsis för manuset jag ska påbörja på fredag.
90 kapitel blev det; 45 kapitel var för mina två huvudkaraktärer.
Jag har även överfört hela min synopsis med post it lappar till Scrivener, så nu är jag redo på riktigt.
 
Jag har letat bilder som matachar mina karaktärer, ändrat om i låtlistan på spotify och dubbelkollat konflikterna.
 
Det är med konflikter är alltid lurigt; huvudkonflikt och bikonflikter, hur många ska man ha?
 
Fick ett tips i våras av fina Janina (http://bladdrabladdra.blogspot.se/)
 
Alla bikonflikter ska på ett eller annat sätt bygga på huvudkonflikten; direkt eller indirekt.
 
Tack vare detta lyckades en av mina bifigurer få en avgörande roll i mitt manus.
 
Jag är SÅ redo, låt NaNoWrMo komma!

tjej mörkhårig oskyldig

Skrev jag i googels sökfält för att leta bilder till en av mina karaktärer.
 
Och fick upp bilden på en staty från min hemby.
 
 
och denna artikel om ondskan i byn:
 
http://fotolasse.se/index.php/samhalle/ondskan-i-paskallavik.htm
 
Världen är bra liten...

Mitt skrivande: Favvoutlåtande

Jag har gått de senaste åren och väntat på att min lillasyster ska bli gammal nog att läsa mina ungdomsmanus.
Och det var nästan så att jag väntade förbi det hela.
 
För en månad sedan fyllde hon 14 och förra veckan levererades mitt manus hem till henne.
Nu har hon läst och idag ringde jag upp henne för kommentarer.
 
Hon sa att:
- Manuset var bra
- Hon kom snabbt in i handlingen (dvs inte en sån bok man måste läsa halva innan huvudkaraktären blir kär)
- Manuset var lagom långt
- Hon kände igen sig i vissa grejer
- Hon kände igen mig och vår andra syster i andra grejer
- Språket kändes trovärdig
- Hon läser gärna annat jag skrivit
 
Den negativa kritiken bestod av lite felstavningar och ett uttryck som hon inte riktigt fattade.
 
Och då känner jag ändå; men dåså.
Det är ju för såna som henne jag skriver!
 
Hör ni det förlagen?!
The kids like me.
 
Ps. Hon är inte partisk alls...
 
Ps2. Men hon är jäkligt smart och godtar inte vilken skit som helst

Förberedelser!

Maria skrev idag ett nytt inlägg på Debutantbloggen om NaNoWrMo:
http://debutantbloggen.wordpress.com/2013/10/22/forberedelser-for-en-framgangsrik-nanowrimoupplevelse/
 
Och jag har senaste veckan gått och tänkt lite på just det här med förberedelser.
Det är ju som sagt mitt första NaNo, men detta är ändå sånt jag tycker känns viktigt.
 
Planering
Och detta gäller egentligen både texten (om man är en sån som planerar, vilket jag är) och i livet.
Jag har gjort en synopsis och ska under helgen foga in den i Scrivener, sedan är jag redo!
Jag planerar att skriva på väg till/från jobbet (40 minuter x 2) och sedan två timmar hemma på kvällen (mellan 19-21). Jag behöver en timme att varva ner innan jag går och lägger mig.
 
Ta snacket med dig sambo (ev katt/hund)
Ni vet:
Det är inte du, det är jag. Det är jag som är knäpp och tycker om att sitta inlåst i en månad, hamra på min dator och glömma bort både hygien och det sociala samsepelet. Det är jag som tänker låta dig ta allt ansvar för handling, matlagning, diskning, tvätt. Men du förstår, eller hur? Vi kan väl vara vänner?
 
Ha godsaker hemma
Både ätbart och drickbart.
För mig blir det te och torkad frukt, nötter och kylskåpskall Japp (fråga inte, bara testa, det är godare)
 
Gör en plats
Helst där du inte ser diskberg eller tvätt. Någonstans där du känner dig kreativ.
 
Ha anteckningsboken med dig
När som kan idéerna komma om en ny karaktär/plott/twist/scen. Var redo!!!
 
Socialisera dig NU!
Eftersom du kommer vara afk ett tag är det lika bra att du passar på att umgås med alla nu.
 
Träna
Att sitta still så mycket kommer märkas i kroppen. Planera gärna in lite träning, både ordentlig (löpning, simning, boxning, dans, promenad) och mindre ordentlig (upp och sträck på dig, rulla axlarna, gå ett varv i lägenheten, sätt dig igen).
 
Gör låtlista
Om musik funkar för dig; hamnar du i flow kanske rätt låt kan hålla det flödande.
 
Jobba upp en buffert
50 000 ord är målet, 1 667 ord om dagen. Det kommer komma dåliga dagar, så ladda upp extra när du får chansen. I år börjar NaNo på en fredag, så ladda upp rejält första helgen! (Jag tänkte försöka få till 10 000 ord...)
Och när du skriver senare och får flow, låt det bara flöda; ju mer desto bättre.
 
Annars?
Jag är så pepp att jag knappt vet vart jag ska ta vägen.
Vill.
Börja.
Nu.
 
Ps. Tycker man NaNo verkar spännande när man hör talas om det... det är ingenting jämfört när man har sin egen sida och kan glida runt på forum och snacka skrivande med hela världen. Så coolt!

Mitt skrivande: Bajs

När ett förlag refuserar och stor del av refuseringen beror på att de fyllt kvoten för debutanter under lång tid framöver.

Välkommen Rasmus!

Igår födde min syster sitt andra barn, en liten son.
 
Och det är då det slår mig.
 
När jag väl får barn kommer våra barn bli kusiner.
 
Kusiner?!
Meh! Va lame!
Inte alls lika kul som syskon!

NaNoWrMo

Drygt två veckor kvar till takeoff!
 
Och jag är redan sjukt peppad.
Har inte allt helt klart än, men oj, oj, oj vad jag längtar att skriva det här manuset.
 
När jag var på bokmässan pratade jag med en förläggare som sa att de sökte kärlekshistorier med en twist till sina ungdomsromaner.
 
Ni anar inte vad jag kommer kunna erbjuda efter november månads slut...
 
Idag har Maria på debutantbloggen gett sina bästa tips:
http://debutantbloggen.wordpress.com/2013/10/15/pa-begaran-marias-basta-nanowrimo-tips/#comments
 
Ni andra där ute, som gjort detta förut, har ni tips/tankar/idéer?

Insikt

Om man lägger på ett p på oetiskt blir det poetiskt.
 
Just saying.

Mitt skrivande: Runt min hals

Runt
min
hals
 
Titeln på mitt nya manus.
Just nu i alla fall.
 
NaNoWrMo (National Novel Writing Month) börjar första november och det är ett datum som bara kommer närmre och närmre.
 
Så, jag har nu tagit tag i förberedelserna på riktigt.
 
Jag har skapat mig ett konto på http://nanowrimo.org/
 
Jag har skapat ett nytt dokument i Scrivener avsatt för mitt nya projekt. Jag har lagt upp mallar för karaktärsbeskrivningar och miljöbeskrivningar som jag ska fylla i under helgen.
 
Jag har laddat upp med A4-papper, tejp och post its för att göra min synopsis.
 
Och jag har börjat göra en låtlista som jag kan lyssna på när jag åker till/från jobbet.
 
Och bara att göra dessa förberedelser har lett till att hjärnan kickat igång lite extra.
Nya scener bara trillar in.
 
Tyvärr inte alltid vid lämpliga tillfällen... men det är ju lite så, karaktärerna tar ju inte riktigt hänsyn till när på dygnet det är eller vad man gör.
 
Men just nu är det mest bara härligt.
Mitt favorittilstånd!

Det värsta med att inte vara publicerad...

... är inte själva publikationen saknas.
 
Självklart längtar jag efter att se mina manus som färdiga böcker (oavsett format), men överlever jag.
 
Att jag heller inte ens kan ställa in tanken på att jag någon gång kanske kan gå ner i tid på mitt brödjobb för att skriva mer, det är självklart något jag också längtar efter, men det är okej än så länge.
 
Och visst kan jag verkligen se mig själv åka på författarbesök och stå framför en klass och prata om böcker, skrivande och livet, men det går.
 
Det VÄRSTA med att att inte vara publicerad är att inga historier får bli klara.
 
För drygt två år sedan började jag satsa på skrivandet mer målmedvetet. Sedan dess har jag färdigsällt tre manus och står nu inför att skriva mitt fjärde.
 
Och jag älskar varje historia, varje karaktär och tycker att varje manus innehåller komponenter som gör det unikt. Men jag får liksom aldrig känna att jag är helt klar med ett manus och lägga det bakom mig för att lämna plats för nya.
 
Nu har jag plötsligt fyra manus som bråkar om min uppmärksamhet. "Skriv mig!" säger ett, "redigera mig!" säger ett annat. Det börjar bli lite crowded in here!
 
Och svårt att prioritera.
Hur ska jag veta vilket av mina manus som faller ett förlag bäst i smaken?

Mitt skrivande: Min BÄSTA försteläsare

I hela bokmässan-babblet nämnde jag att min fredagkväll var fantastisk.
 
Jag besökte min förstaläsare Kajsa.
Och jag var riktigt nervös. När jag tidigare i vår/sommar hintat om nästa projekt har hon låtit väldigt...tveksam.
 
Sedan dess har jag tänkt om och nu tänkte jag presentera en helt ny idé för henne.
Så ja, nervös.
 
Och så börjar jag berätta... och hon hakar på HELT.
Säger ibland "Nej, det funkar inte, den karaktären måste vara en man annars funkar det inte" eller "Men den konflikten... går den inte att vinkla såhär istället?"
 
Och när jag frågade hur hon såg på mina karaktärer så säger hon om den ena:
Hon: Jag tänker att han är snygg.
Jag: Är han?!
Hon: Japp. Och så lyssnar han på hårdock.
Jag: Gör han?
 
Roligast var när vi båda hade exsakt samma bild av hur en annan karaktär såg ut:
Hon: Blont hår som liksom står åt alla håll.
Jag: Precis!!
 
Hon är en skatt.

Bokmässan 2013: Söndag

Dagboksanteckningar från ett källarhål var från början en monolog David Winberg gjorde. Men monologen skrevs sedan ner som bok och framfördes nu igen på scen under Bokmässan. Jag har läst Davids bok och var jätteimpad av hans språk, men kände att det saknades händelse i manuset. Texterna fungerade mycket bättre som teater där David var klockren som 16-åriga Linnea och hade fantastikt minspel för sig som gjorde rollen väldigt trovärdig.
 
Det har ett tag hintats om att science fiction är nya fantasy. Detta diskuterades under Science fiction för unga av Jo Salmson/Catharina Wrååk, Peter Ekberg och Maths Claesson. De var alla överens om att dystopierna är väldigt hett just nu tack vare Hungerspelen. De ansåg också att det som författare var viktigt att skriva om en trovärdig framtid som ur en läsares persopektiv kunde kännas logisk. Och att det inte får skrivas som huvudkaraktärerna upplever sin omvärld för första gången, att äta insekter kanske är vardag då, inte alls äckligt.
 
Jag avslutade hela mässan och söndagen med att lyssna till Amanda Hellberg och Ninni Schulman som pratade om Blodtörst och skrivarglädje. Massa spännande info både om deras skrivande och böcker. Men en av de roligaste grejerna tyckte jag var när Amanda berättade att när alla i familjen lämnat huset gick hon ett varv runt kvarteret och så tänkte hon "Nu går jag till jobbet". Sedan gick hon hem och jobbade. Bra tips!

Bokmässan 2013: Lördag

Jag inledde förmiddagen med Fantasy för barn med Janina Kastevik och Jo Salmson/Catharina Wrååk som verkligen fick mig att se på fantasylitteratur med nya ögon. Janina Kastevik berättade om att de realistiska scenera i Slottet av is där pappan i familjen är ganska elak och sa att hade det inte Undrien funnits som Minna kunde fly till så hade de scenerna inte funkat för den åldern. Jo pratade om att hon vill uppmana barn att söka efter den inre kompassen och förstå att man ska säga nej när något är fel. Fantasy/saga kan vara ett sätt att förpacka viktiga frågor så att barn kan ta till sig dem.
 
Maria Friedner och Åsa Schwarz har båda debuterat med böcker innehållande en "ond" kvinna som huvudkaraktär. De diskuterade i En hondjävuls liv och lustar om det fanns någon skillnad mellan manlig och kvinnlig ondska och vad som benämner en ond kvinnlig figur. Traditionsenligt ska den onda kvinnan vara barnlös/inte gilla barn, översexuell/undersexuell, oattraktiv och gärna svartsjuk på en man som begått en oförrätt. Båda var överens om att fördelen med att skriva om en ond huvudkaraktärer är att man kan ta ut svängarna lite mer.
 
Jonas Jonasson har precis kommit ut med sin andra bok och pratade om hur det var Att erövra världen som debutant. Jonas och moderatorn Marianne Rundström hade fakatsisk personkemi och denna intervju kom att bli den särklass bästa/mest underhållande under mina mässdagar. Marianne hade en sådan fantastisk förmåga att snappa upp saker Jonas sa och vrida lite på dem. Som att han skämtade om att han fått tre frierier under sina två mässdagar. Och när seminariet var slut sa Marianne: Ni som vill ha en signatur av Jonas ställer er i den kön och ni som vill fria till honom ställer er i den kön.
 
Jonas bjöd också på läsarreaktioner där en man hört av sig till honom och bett honom betala hans säng. Han hade nämligen precis köpt en ny, men tack vare Jonas bok hade han skrattat sönder den. Eller som den 99-åriga kvinnan i Kanada som verkligen förstod hur det var att stå inför sin 100-årsdag och inte vilja fira den. Tack vare Jonas firade hon sedan sin 100-årsdag på hans förlag i Kanada och hennes brev blev där publicerad i en specialutgåva av Hundraåringen...
 
Jag kom lite för sent till Drömmar om det fullkomliga där Ester Roxberg och Jessica Johansson pratade om sina senaste böcker. Tyvärr bidrog förseningen till att jag aldrig kom in i deras samtal och ständigt kände mig efter. Note to self, gå inte in när seminarier har börjat.
 
Jag trodde att seminariet Vaccin mot skrivkramp skulle handla om skrivarkurser, om de behövs och vad de kan tillföra. Men istället visade sig bara vara reklam för projektet Skivflyt (inte min vän Sofias företag, ett annat). Kändes väldigt... ansträngt.
 
Jag gick till Bonnier Carlsens monter där Amanda Hellberg och Janina Kastervik pratade om hur det var att debutera och vad man bör tänka på om man själv vill bli författare. Mycket spännande prat!
 
Sara Löwestam berättade om sin nya bok Hjärta av jazz.
 
Sofi Oksanen har besökt bokmässan tidigare, men jag har inte besökt hennes seminarier tidigare... förs nu. I Att överleva, klämd mellan stormakterna pratade Sofi om sina böcker, om att vara finne, men skriva om Estlands historia och om skrivprocessen. Sofi har ett väldigt målande språk när hon pratar och sa saker som:
Ett vackert språk kan vara som en trojansk häst som förför läsaren.
Och hon tyckte att skriva om en karaktär som skriver var lathet.
 
Lördagen var till enda och jag fick vänta på bussen i 40 minuter för att åka hem till Borås.
Var det ovanligt lite folk på mässgolvet i år? Jag tyckte inte alls det kändes lika trångt...

Bokmässan 2013: Fredag

Jag började förmiddagen med att snickesnacka med Janina Kastevik i väntan på att första seminariet skulle dra igång. Så kul det där med att träffa bloggvänner på riktigt.
 
Sedan började det pratas framme på scenen, om Crossover - när vandrar ungdomsboken in på vuxenhyllan?. Man har i USA sett att 55 % av dem som läser YA-böcker är äldre än den avsedda målgruppen. Varför detta? Jenny Jägerfäldt, Lisa Bjärbo, Magnus Nordin och David Winberg diskuterade. Det gissades på att nörden fått upprättelse - att man idag får göra det amn verkligen tycker om utan att andra tittar snett. Ungdomsböcker idag är mycket mer kreativa än tidigare; det finns inte längre ett måste i att boken ska ha ett pedagogiskgt syfte. Mycket intressant.
 
Vad jag säger... och vad du hör var nästa seminarie där Jana Söderberg pratade om hur vi människor komunicerar; hur ologiskt logiska vi är. Vad jag lärde mig: Ska du lösa konflikter med en anan person, ta med hen ut i bilen. Bara att man sitter bredvid varandra gör att det skapar en vi-känsla. Om du dessutom kör kommer hjärnan tänka framåt-tankar och du fastnar inte lika lätt i att prata om det förgångna.
 
Ett seminarie jag egentligen inte visste något om, men som ändå väckt min nyfikenhete var Vilken uppgift har barnlitteraturkritikern?. Ett samtal mellan Cecilia Nilson, Karin Helander och Andreas Palmear. På detta seminarie blev det mycket diskussion där moderatorn släppte in publiken väldigt tidigt. Tydligen är det väldigt vanligt att man lämnar över recensioner av barnbcker till journalister på tidningen som har barn i den avsedda åldern. Tyvärr så skrivs då ofta resensionerna färgade av hur den perosnens barn regaerade på boken. Och väldigt sällan tas bilderna upp vilket då innebär att det är bara är halva boken som recenseras.
 
På seminariet Religion - positiv kraft eller konflikorsak? diskuterades det när religion är en positiv eller en destruktiv social kraft. Och så tyckte man att det borde finnas fler mötesplatser för att diskutera religion. Däremot var det oklart hur man skulle locka dit folk...
 
Johanna Lindbäck berättade om sin nya bok Lite ihop som är för slukaråldern (9-12 år). Tydligen hade ErikTitusson på Lilla Piratförlaget varit på Johanna tidigare om att hon borde skriva för yngre, men det är först nu hon gett sig på den uppgiftern. Under seminariet berättade Johanna att hon också är vår nya Läsamassadör. Grattis!
 
Jag hade laddat som satan för att lyssan på Isabella Nilsson prata om sin nya bok under seminariet Bilderböcker för vuxna. Jag älskade hennes debut "Verklighetsprojektet". Tyvärr blev jag grymt besviken. Jag vet inte om Isabella var nervös, eller om det var andra omständigheter som gjorde det (vi var i J1 där det var jätteljust och vi var en väldigt liten publik), men Isabella pratade tyst, avslutade ibland inte emningar ordentligt och det kändes egentligen som hon inte alls ville svara på några frågor. Tyvärr...
 
Jag tackade för idag och sprang till Centralstationen där min vän Kaka väntade med sin nya flickvän. Verry trevligt! Vi tog en fika och sedan drog jag hem till min förstaläsare Kajsa. Kommer separat inlägg om fredagskvällen.

Ordet är ditt!

- en blogg om skrivande

RSS 2.0