Mitt skrivande: Refusering nr 2 och crossoverfundering
Igår blev jag refuserad. Via mail.
Ändå en fin sådan. Förlaget tyckte jag hade utcklats mycket i mitt skrivande sedan de läste sist (yey!), men valde att tacka nej för att de tyckte att manuset kändes för ungt i sitt tilltal.
Och det kändes helt okej. För just nu är det ett annat förlag jag helst vill in på. De har fortfarande inte svarat, men om ett annat förlag tycker att jag utvecklas kanske drömförlaget kan se detsamma. Hoppas.
Det jag skulle komma till med det här var i alla fall förlagens indelning. Jag hade nämligen skickat mitt manus till ett crossover-förlag.
Och jag är lite...fundersam. Vilken ålderskategori tillhör crossover?
Jag har alltid tänkt att det handlar om att ligga i gränslandet mellan ungdom och vuxen typ 15-25 år (med betoning på typ 18-20 år).
Men igår fick jag veta att det här förlaget, som är crossover, vänder sig till läsare 20-30 år. 30? Är inte det lite... gammalt?
Vad tänker ni? Vad har ni för erfarenhet/uppfattning av crossover?
Mitt skrivande: se där ja!
På fredag har det faktiskt gått fyra veckor (= en månad) sedan jag skrev klart mitt manus.
Och just nu ser det ut som jag kommer sitta sex timmar på tåg då...
Så att, läsa manus kanske?
Ps. Ibland får vissa (läs: min pojkvän) för sig lustiga saker, såsom att det viktigaste när man går och handlar mat till nya hemmet är ett paket päronsplitt. Ibland har han HELT RÄTT!!!
Ps 2. På fredag har också mitt andra manus befunnit sig på förlag i tre månader. Saknar fortfarande besked från TRE förlag. Så att...?
Mitt skrivande: Skriva! pausa! Skriva! Pausa!
Jag befinner mig i en paus på skrivarfronten just nu.
Jag skrev klart första utkastet för mitt senaste manus för drygt två veckor sedan och låter nu manuset vila.
Och det är bra. För själv har jag just nu fullt upp med flyttpackande.
Kanske är det bra att datorn kraschat och jag råkade avbeställa internet en vecka innan jag faktiskt flyttade.
Då blir packandet mer effektivt.
Sedan hade jag tänkt låta manuset vila tills bokmässan... men det finns en chans att jag kommer kika på det innan dess.
När väl flyttkaoset är över.
Mitt skrivande: Nystart
Datorn har typ återhämtat sig... lite.
Fått scrivener att funka igen. Skrivit ut mitt manus och lagt det i en fin mapp för att vila en månad.
Och nu har jag börjat plotta på nästa manus *hjular runt rummet*
Och nästa manus är en triologi! Och har övernaturliga inslag!
*torkar svetten ur pannan*
Hur ska det här gå?
Mitt skrivande: Död...
Jag skulle skriva mina två sista scener i fredags.
Då dog datorn.
Jag har lyckats återuppliva den igen (med hjälp av min sambo), men den är skadad.
Det är knepigt att bläddra mellan sidor på internet. Och VARKEN scrivener eller word fungerar.
Har fortfarande inte skrivit de två sista scenerna...
Men tack för alla tips!
Mitt skrivande: Bloggvänner, jag behöver er hjälp!
Jag börjar närma mig slutet på mitt manus. Det manus som ett förlag vill läsa igen efter omarbetning. Och jag känner mig laddad.
MEN jag behöver hjälp med en scen. Jag har en bi-karaktär som är fruktansvärt rolig/spontan/jobbig. Jag behöver en scen där hon bryter in och gör något knäppt.
Tidigare i romanen har hon:
- Sagt att min huvudkaraktär har små bröst (första dagen de träffade varandra)
- Sparkat min huvudkaraktär på smalbenet bara för att få uppmärksamhet (också första dagen)
- "Råkat" ha sex med en kille som är jättekär i henne bara för att hon "hade tråkigt"
- Kastat upp en pannkaka i luften, missat den med stekpannan så pannkakan åkte i golvet... och lämnat den kvar där
- Haft begravning för att sommaren som är över
Kuriosa: Hon läser ryska eftersom hon tycker det är kul att gå runt och låtsas vara rysk spion, snusar och har ett hårburr det misstänks bo ohyra i.
Så, vad kan hon hitta på/säga för knasigheter? Förslag?
Mitt skrivande: Hur gick det då?
1 900 ord. Och vissa scener kändes riktigt bra.
Läste några gamla kapitel för att minnas stämningen. Fick hålla mig för att inte börja gapskratta. Jag är rätt störd ibland ( eller ja, en av mina karaktärer, men om hon får er att skratta också så kommer jag ta på mig HELA ansvaret).
Hann med rabarberpaj, dopp i större pöl och filosofiska samtal i Alingsås också.
Och i Borså missade jag bussen och blev "tvungen" att stanna till på espresso house för en kopp te. Kände in känlan. Det är här jag ska bo alltså. Känns bra.
Eller ja, inte på espresso house alltså. Utan i Borås.
Blir bra.
Mitt skrivande: Att hitta tillbaka
Jag är nervös, go vänner.
Under drygt en veckas tid har jag inte skrivit ett ord på mitt manus och idag är det dags att börja igen...
Och jag har nog egentligen ett bra upplägg...
Jag ska åka till Borås och fixa skoinlägg (en resa på 1 timme) därefter ska jag till kusinerna i Alingsås (en resa på ytterligare 1 timme) och någon gång framemot kvällen ska jag bege mig tillbaka till götet (tar typ 40 minuter).
Jag har alltså en total skrivtid på 2 timmar och 40 minuter. Och eftersom jag skriver som bäst på resande fot vill ajg tro att det ska gå bra. Samtidigt...
Tänk om jag tappat tonen? Tänk om jag inte alls fattar hur jag tänkte? Tänk om jag sitter där i mina 2 timmar och 40 minuter och det enda som kommer ur mig är suckar?
Fast jag känner de här karaktärerna. Jag VET ju hur historien ska löpa. Och efter längre uppehåll är det okej om det gåt lite seeegt.
Eller hur?
Mitt skrivande: How?
Den första veckan med mitt ny-gamla manus skrev jag som en nu och kände mig nöjd med mina 10 000 ord. Hann 1/4.
Förra veckan (alltså vecka nr 2) skrev jag ytterligare 1/4. Och jag har INGEN ANING om hur. Jag var i Småland och skrev en liten stund här och en liten stund där. Tyckte inte jag kom någonstans. Och WHAM jag är halvvägs i min historia. What?!
How?
Ska jag vara glad? Eller?
På plussidan har jag semester. Och har börjat skriva dabok igen. Har avstannat med det skrivandet pga annat skrivande + väldigt trött efter långa resor till jobbet.
Jag gillar semester...
Mitt skrivande: Å där gick startskottet!
Japp!
Nu har jag alltså börjat. I morse skrev jag de första 1,5 scenerna till mitt ny-gamla manus.
Trodde det skulle vara knepigt, men det gick förvånansvärt lätt. Ska erkänna att jag skrev rätt långsamt... Var länge sedan jag skrev i förstaperson sist också. Men som sagt... känns bra.
Fick förfrågan när jag vill att manuset ska vara klart.
Ja, har jag första utkastet klart v. 33 så skulle jag vara glad (då börjar jag åka bil till jobbet igen).
Men annars får innan bokmässan (v 39) duga. Tog mig tre månader att skriva förra manuset, så tre månader känns som en rimlig gräns.
Går det farmåt för er?
Mitt skrivande: Upplyst!
Och ja, jag har upptäckt scrivener.
Och det verkar sprida sig inom min skrivargrupp...
Så vad är scrivener?
Det är en författares bästa verktyd. Du har ALLT som tillhör ett manus samlat på ett ställe; historiens uppbyggnad, karaktärsbeskrivningar, miljöbeskrivningar, researsch. Det är lätt att flytta kapitel och scener. Och allt kan FÄRGKODAS. Och så kan man ta ut statestik på hur mycket man skrivit per pass och hur mycket närmre man är målet.
Så att... Vad väntar ni på?!
Scrivener går att ladda ner (
http://literatureandlatte.com) gratis och prova på i 30 dagar. Därefter kostar det pengar. Ska nämna att programmet skiljer sig något åt beroende på om du har mac eller pc (Mac har flera tillval, men pc funkar riktigt bra).
Och jag ska nämna att jag alltid gillat word. Men sorry, word blev just nerputtad på andraplatsen...
Mitt skrivande: Refuserad... efter TVÅ VECKOR
Så fort har det aldrig gått tidigare...
Förlaget skrev:
"För närvarande har vi dessvärre inget utrymme i vår utgivning, och måste tacka nej till publicering."
Vad innebär det egentligen?
Hmm. Gissar på nej.
Mitt skrivande: Förberedelser
Igår frågade Sofia mig hur jag gör när jag ska börja skriva på ett nytt manus. Kom på att jag lika gärna kan dela med mig till er andra också.
När jag ska börja ett nytt projekt har jag gått och tänkt på idén ett tag. Jag har skrivit ner idéer till scener, karaktärer och stämning på ett flertal ställen under lång tid. Och så, vips, kommer RÄTT TILLFÄLLE. Typ nu.
Synopsis: Jag använder mig av post it-lappar. Tar ett gäng A4-sidor som jag tejpar ihop och sedan sätter jag post it-lappar i ordningen som jag vill ha mitt manus. Ofta olika färger för olika personer. I kommande manuset har tjejen huvudpersonen är kär i rosa lappar, bästa kompisen orange, minnen/tillbakablickar gröna lappar och gula lappar är allt annat. Jag gillar att få en bra överblick när det gäller färg. I senaste synopsis lade jag också ut tre extra lappar för de olika KLIMAX-punkter på mina tre konflikter i manuset. Jag försöker verkligen bli bättre med det där att tänka på den dramaturgiska kurvan.
Idag har jag lagt in hela min synopsis i ett worddokument (skriver sedan in historien direkt i en kopia av det dokumentet) där jag skriver någon extra mening eller två. Det dokumentet är idag sex sidor. Hade typ 68 scener. Känns lite... Men jag är ju också en sån som alltid få skriva till en massa efteråt...
Karaktärsbeskrivningar: Jag följer en mall som Elisabeth George har i sin skrivbok. Korta grejer som "Hårfärg" och "ålder", men också "Kommer läsaren tycka om den här personen" och "Saker personen gör när han/hon är ensam". Bra lista. Sedan friskriver jag ett par-tre sidor om karaktären i löpande text. Livshistoria och viktiga händelser i manuset.
Miljö: Akilleshäl. Erkänner det. Försöker skriva ner dem innan. Vill bli bättre.
Jag försöker också skriva ner viktiga punkter som handlar om manusets struktur på ett papper.
Vem som berättar historien. Tempus. Var historien börjar. Var den slutar. Stämning. Manusets historia på en mening. Titel (eller ja... förslag på en).
Hur gör du?
Mitt skrivande: Nästa projekt!
Inte ens en vecka sedan jag skrickade in mitt manus till förlag och nu har jag startat igång med nästa* projekt.
Jag är klar med synopsis, stämning och tre karaktärsbeskrivningar. V 27 har jag tänk att jag ska börja skriva på själv manuset.
Heja mig!
Har sjukt bra flyt just nu...
*Och med nästa projket menar jag egentligen det gamla projektet som redan fått rätt positiv rspons på förlag som jag nu ska skriva om från grunden
Mitt skivande: Sparandemiss som nästan gick över till total katastrof.
Jisses vilken kväll.
Jag skulle skriva ut två kopior av mitt manus som ska skickas till ytterligare två förlag. Så jag sätter ihop min gamla stationära dator som jag inte använt sedan stenåldern. Kopplar in skrivaren och laddar med nya papper och ny toner. Och börjar printa.
Tur var kollade jag på utskriften. Och insåg att när jag sparade om mitt manus från word till pdf hände något med texten. Mellanrummen mellan bokstäverna blev plötsligt ojämnt och texten blev extremt svår att läsa.
Kallsvettig? Just då var det mitt förnamn...
Så jag fick pilla en del med att åtgära det (dvs skriva ut wordversionen istället) och skicka ursäkta-mig-jag-är-så-klantig-och-jag-vill-att-ni-läser-det-här-dokumentet-istället-mail till de två förlag som redan fått manuset (via mail som tur var).
Mitt i alltihop slutade skrivren fungera en stund (jag bytte förnamn till "Nästan Psyk-bryt") och min pojkvän tvingade mig spara ner alla viktiga dokument från min bärbara dator (den typ trasiga) på ett USB-minne för att han sedan skulle kunna prova att återinställa den (hej noll tålamod).
Så, såhär några timmar senare har jag skrivit ut två fin-fina manus (sjukt stolt) som ska postas imorgon bitti OCH jag sitter just nu och skriver på min bärbara dator (som jag älskar, fattar ni ÄLSKAR!!!) som min pojkvän nu lyckats få att funka igen.
Älskar honom också litegrann.
God natt på er!
Mitt skrivande: Pust!
Så, nu har jag lobbat iväg till förlagen. Äntligen!
Och hur känns det då?
Vet inte...
Jag nu tas mina tankar upp av min dator som vägrar fungera som det ska. Den är BARA två år gammal, så jag tycker den borde hålla ut lite till. Den är liksom PERFEKT för mina skrivar-syften.
Vill inte köpa en ny...
Mitt skrivande: Redigerande, klart!
Känns bra att jag avslutar med att radera de sista tio sidorna...
Så att...
Mitt skrivande: Redigerar...
Jag skulle sitta hela helgen och föra in alla mina kommentarer från mitt pappersmanus in i mitt worddoukument.
Jag hade inte räknat med migrän...
Så det har gått väääldigt långsamt idag. Varit korta stunder framför datorn och många pauser för att sova och vila ögonen.
MEN trots det har jag lyckats ta mig till sidan 62 (av 165). Är inte så illa pinkat.
Blir nog till att ta kväll tidigt.
Mitt skrivande: Redigeringspet
Nu har jag fått Kajsas kommentarer och själv läst manuset två gånger (en gång högt). Nu ska alla ändringar in word-dokumentet. Därefter kommer det bli ytterligare en genomläsning för att kolla om jag missat eventuella stavfel eller liknande... Och sen in på förlag.
Känns surrealistiskt. Känner mig en gnutta naiv, men det här manuset är så mycket bättre än allt annat jag gjort... Mycket bättre än det manus som redan fått lite uppmärksamhet på förlag... Så jag bara förutsätter att detta kommer gå vägen.
Självinsikt?
Ha! Vad ska man ha det till?
Mitt skrivande: Följebrev
Är det okej att bli alldeles kär i sitt personliga följebrev och tänka "DEN boken vill jag läsa"?
Bra.
Då är jag det en stund.
