Mitt skrivande: Pappas flicka
Igår ringde min pappa till mig. Jaha, tänker ni. So?
Jo, min pappa ringer nästan aldrig till mig. Och inte bara det. Han skulle mest "kolla läget". Ännu mer skumt. Och sen sa han:
- Nu när du går hemma hela dagarna, vet du vad du borde göra då?
- Hmm... Vad tänker du på?
- Du borde skriva en ny bok! Nu har du chansen.
Och när vi hade lagt på tänkte jag "ja, han har ju rätt!". Jag har inte påbörjat något nytt på snart två år utan bara omarbetat, omarbetat, omarbetat.
Så idag satte jag mig ner och skrev en synopsis för en historia jag länge haft i huvudet. Det blev sju A4:a sidor. 27 kapitel; en historia med en början, en mitten och ett slut.
Så nu är jag aspepp! Imorgon ska jag satsa på karaktärsbeskrivningar!
Tudelu!
Jo, min pappa ringer nästan aldrig till mig. Och inte bara det. Han skulle mest "kolla läget". Ännu mer skumt. Och sen sa han:
- Nu när du går hemma hela dagarna, vet du vad du borde göra då?
- Hmm... Vad tänker du på?
- Du borde skriva en ny bok! Nu har du chansen.
Och när vi hade lagt på tänkte jag "ja, han har ju rätt!". Jag har inte påbörjat något nytt på snart två år utan bara omarbetat, omarbetat, omarbetat.
Så idag satte jag mig ner och skrev en synopsis för en historia jag länge haft i huvudet. Det blev sju A4:a sidor. 27 kapitel; en historia med en början, en mitten och ett slut.
Så nu är jag aspepp! Imorgon ska jag satsa på karaktärsbeskrivningar!
Tudelu!
Kommentarer
Fia Filur
Åh, vad kul! Karaktärer och namn är ju bland det bästa! :)
Eldtunga
Vad kul Nina. Vilken fin pappa du har. Min pappa bara "vaddå, ska du skriva en bok? Varför då?"
Anneli
Härligt!
Nina
Ha, ha! Pappa kan när han vill. Fast han vill egentligen att jag skriver en roman som kopplas samman med Östersjön. När han sa det första gången tog jag det som ett skämt... men nu har det börjat forma sig en idé... Så vi får se.
Trackback
