Det här med miljö, va...

När jag var yngre hatade jag så fort någon sa att det skulle vara med mer miljö när jag skrev.
Hatade.
För mig var långa miljöbeskrivningar det tråkigaste som fanns och jag tyckte inte det tillförde något till historien. För mig har det alltid varit karaktärerna som spelat roll.
 
När jag skriver råmanus gör jag det fort och utan krusiduller; ofta blir det mycket dialog och jag har fokus på konflikten istället för helheten. Så när jag redigerar har jag alltid fått lägga till. Och lägga till. Och lägga till.
 
Miljö.
 
Men om man läser i handböcker om skrivande eller går på kurser så får man veta att det handlar inte alls om att ge långa miljöbeskrivningar där man radar upp alla möbler som finns i ett rum, hur stort det har, alla färgerna på textilierna osv. Miljön handlar om att peka ut de rätta detaljerna som bidrar till att skapa en stämning. 
 
Så därför tänker jag göra något jag inte brukar göra i vanliga fall; jag tänker lägga ut ett stycke av det manus jag håller på med just nu. Mina karaktärer befinner sig på en pizzeria och tidigare visste man bara det pga de satt och åt pizza. Nu har jag lagt till detaljer för att få en känsla av vilken typ av pizzeria.
Jag har markerat det som faktiskt är miljö med kursivt.
Enjoy!
 

- Kan du inte ha lite bordsskick?

Amanda ser på med äcklad min när Max försöker tvinga in en pizzaslice i munnen utan att bita av.

Hon lutar armbågen mot den rödrutiga vaxduken och lägger huvudet i handen.

- Och nej, prata inte med mat i munnen, säger hon när han försöker avbryta. Titta på David istället, HAN vet hur man äter.

- Vad då? Jag?

David tittar ner på sina händer som håller i både gaffel och kniv.

- Ja, du är uppenbarligen inte uppfostrad av grottfolk.

- Jag tror det är vargar du menar, mumlar Max. Grottfolk kunde nog fortfarande ha någon simpel kniv av någon flintabit eller nåt.

- Spelar roll, du äter som en gris.

- Jag föredrar fortfarande varg.

Max tar upp grillbesticken vars trähandtag har bleknat av alla miljoner gånger i diskmaskinen och börjar skära i pizzan.

- Mycket bättre, säger Amanda och klappar honom på huvudet.

I bakgrunden börjar en telefon plinga som en hel dansorkester innan någon svarar:

- Dannys pizzeria.

David har aldrig tänkt på det förut, att Amanda faktiskt är rolig. Kanske för att hon brukar vara upptagen med att hångla med Max, ingen av dem brukar annars prata speciellt mycket när han umgås med dem.

- Var det inte konstigt, säger Max och tar en tugga av sin pizza och lutar sig mot väggen.

Hans huvud slår nästan i kanten på pizzakonsten som hänger ovanför.

- Det Rebecka sa idag? fortsätter han.

- Din oskuld är en GÅVA, säger David.

- Den ska VÅRDAS eftersom den är given av Gud, fortsätter Max.

- Du ska ge den till någon S-P-E-C-I-E-L-L.

- Mm. Som om vi skulle spara den tills vi gifter oss liksom.

- Jag ska det.

Tystnad.

David och Max tittar på Amanda.

Telefonen ringer i bakgrunden på nytt, fritösen fräser till när en batch pommes åker i.

Max är den som lyckats säga något först:

- Va?

- Ja. Jag tänker inte ha sex förrän jag gifter mig.

Hon rycker på axlarna som det är no biggie.

Max blir likblek.

- Så du menar...

Max sneglar på David, kanske tycker han det är lite jobbigt att han är där.

- Du menar allvar?

Max ler stelt.

Amanda nickar.

- Klart jag gör. Jag tänker inte ha sex förrän jag gifter mig.

Max sjunker ihop.

- Inte ens lite?

David som lyft burken med cola till munnen frustar till och sätter i halsen, kolsyran bränner upp i näsan.

Max ger honom en mörk blick.

- Och vad flinar DU åt?

- Inget, säger David med hes röst, hörde ett sånt roligt skämt tidigare idag.

- Eller hur.

Amanda tuggar på sin pizza.

Ser inte road ut, inte ens obekväm.



Kommentarer
Skriviver

Oj, vad kul att få läsa lite av din text! Väldigt rolig dialog med bra flyt i :) Jag håller med dig om det där med miljöbeskrivningarna, det är så himla svårt och ibland så grymt tråkigt att både skriva och läsa. Men som du så fint visar i din text behövs det ju inte mycket! Det är det man måste komma ihåg, även om det som sagt är svårt att hitta rätt detaljer ibland. Tycker att du har lyckats utmärkt!

Svar: Tack! Ja, jag får ofta komplimanger för mina dialoger, det är också det roligaste att skriva!
Nina

2015-07-08 @ 17:39:04
URL: http://skriviver.se
Mia

Ja man behöver ju bara lite miljö. För stämning. Och enklast är det ju att använda miljön, som din karaktär som nästan slår huvudet i pizzakonsten. Hur bra som helst att veta exakt vad som hänger där.

Svar: Små detaljer helt enkelt.
Nina

2015-07-10 @ 10:35:22
URL: http://skrifva.blogspot.fi/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ordet är ditt!

- en blogg om skrivande

RSS 2.0