Jag har ett syfte
Porträtterar ni världen som den ser ut ELLER som ni skulle önska att den såg ut?
Vad roligt att du tar upp den boken som exempel, för anledningen till att jag gillade den så mycket var just för att den inte problematiserade huvudpersonens läggning. Jag tyckte det var så skönt att läsa en bok där det var naturligt och smälte in, istället för att göra en stor grej av det, som det ofta är i andra böcker.
Jättekul att du tar upp den här frågan - en väldigt intressant sak att fundera över. Jag har inte läst sagda bok men brukar i regel tänka som Sofia, att det är otroligt skönt med böcker som inte beskriver ångestfyllda "komma-ut"- historier. Det finns så många redan, det som inte finns är ju böcker som beskriver homosexuella med tonvikt på människan istället för på sexualiteten.
Just nu skriver jag ju ett manus som utspelar sig i en påhittad stad/värld, och där har jag - ganska självklart - valt att göra bisexualitet till norm och (så gått det går) ta bort förtryck grundat på kön och sexualitet. Helt bortsett från att det är svårt att göra bra och att jag inte vet om jag kommer lyckas, så är det för mig mycket, mycket intressantare och ROLIGARE att skriva en sådan värld, och grymt mycket roligare att läsa. Om vi som samhälle ska komma framåt, måste vi drömma framåt, det är så jag tänker.
Jag tycker det är bra med lite blandat vad gäller sådant, men för egen del i egna texter vill jag ha representation UTAN problem. Som en del av en normalisering. Samhället är mer blandat nu och det leder inte alltid till problem.
Jamen precis, det beror ju på vad man vill med orsaken till att man kvoterat in det ena eller det andra. Så smälta in eller inte smälta in beror just på poängen med personen ifråga.
Intressant fråga! Jag skrivet mitt första manus, för mig är storyn den viktigaste och jag känner inte att jag måste eller borde kvotera in särskilda karaktärer eller normer för att det bättre ska presentera hur samhället ser ut. Karaktärerna som är med bidrar alla till storyn på olika sätt och för storyn framåt och det är därför de finns. Men jag är inte blind för hur exempelvis kvinnor beskrivs i olika amerikanska filmer och jag reagerar på det och funderar mycket på varför det blir så. Och jag skulle aldrig få för mig att låta en kvinnlig karaktär i en actionfilm (Jurasssic World) springa omkring i högklackat! T.o.m. min 13- årige som reagerade på detta :) så tankarna finns ändå där på sätt och vis.
