Mitt skrivande: Den där eviga väntan...
Jag ville skriva klart mitt ena manus innan jag fått besked från alla förlagen.
Jag skrev klart.
Jag redigerade.
Jag lät en vän läsa.
Jag redigerade om.
Och skickade ut till vänner och lektör.
Och vännerna hörde av sig med massa positiva kommentarer (men alla var överens, skriv om slutet).
Så nu väntar jag på förlagen (fick ytterligare en refusering i veckan, två kvar).
Och så väntar jag på lektören.
Lever i ett stort vakuum.
Ska jag börja skriva nåt nytt? (har tryp tre nya idéer)
Eller omarbeta nåt gammalt (har typ tre manus i "byrolådan")?
Eller är det bättre att jag INTE gör nåt, så jag står redo när kommentarerna kommer?
Vakuum...
Går mellan bloggen, mailen, andras bloggar, min mail, bloggen, tv:n...
Jag GÖR ju ingenting! Kommer inte framåt.
Hade hoppats på heldag på stan med mysmiddag och bio. Leva lite! Men sambo-särbo-pojkvännen håller på att hosta ut sina lungor. Så det blir inget med det.
Vakuum. Väntan.
Långtråkigt. Langweilig. Enda vettiga ordet jag lärde mig på tyskalektionerna...
Vakuum.
Kommentarer
Fia Filur
Vet hur det känns, astråkigt och meningslöst! Jag brukar måla naglarna... Fast sen när jag väl skriver så längtar jag lite efter den där extra tiden för bloggen/mailen/teven...
Har du kommit i ordning i lägenheten?
Svar:
Nina
Annelie
Måste du skriva manus idé? Skriv en dikt. Läs en bok. Gör något kravlöst. Igår torsdag på min deppdag läste jag tre böcker... :) Det du.
Svar:
Nina
MalinC
Det måste vara jobbigt att vänta så där..att inte veta...
Men för egen del låter vakuum väldigt lockande. Att ha långtråkigt låter som en dröm. Har för mycket, alldeles för mycket, på jobbet och hinner inte skriva alls!
Svar:
Nina
Trackback
