Måste det finnas en marknad för böckerna man skriver? eller Varför läser killar och tjejer olika?

Den här våren har det varit så otroligt mycket prat om cancer i mitt liv; på jobbet, i släkten, på tv, i böcker och i radio.
 
Eftersom nästa skrivprojekt jag planerar handlar om en tonårskille som förlorar sin pappa så får jag väl rida på den vågen. Se det som ett tecken. Jag SKA börja på det manuset i höst.
 
Men när jag igår försökte bolla lite idéer med min fästman säger han att tonårskillar inte vill läsa om döden. De vill inte läsa om sorg. Att de för det första knappt läser och de som läser vill ha fantasy eller mysterier. Inte djupa känslor.
 
Jag blir lite provocerad av det tugget. Bara för att "brukar vara" på ett visst sätt, tycker inte jag att det ska hindra det skrivna ordet. Det som känns rätt att skriva är det man ska skriva.
 
Jag försökte svara med att John Green och hans bok "Förr eller senare exploderar jag" blev jättepopulära trots att boken är skriven av en man och handlar om en kärlekshistoria mellan två cancerpatienter.
 
Men så började jag kolla lite recentioner av boken.
 
Och det visar sig att typ alla tjejer som läst boken ääääälskade den och gav den 4,5-5 stjärnor. När det kom till killarna så var det lite mer spritt. Klart det fanns killar som tyckte att den var bra, men nästan oftare dök det upp recentioner där boken endast fått två stjärnor och där personen i fråga tyckte inte tyckte karaktärerna var särskilt trovärdiga osv.
 
Jag vill inte gärna tänka på att det måste vara skillnad på vilken typ av böcker killar och tjejer läser. Samtidigt är det kanske så...
 
Men VARFÖR är det så?
 
Ligger det i biologin är något som vi absolut inte kan ändra?
Eller handlar det om hur man växer upp? Är det VI som tvingar isär könen när de är barn och säger åt dem vad de ska läsa?
 
Finns det någon där ute som har bra statestik på detta?
Finns det någonstans man kan se vilken målgrupp som gillar vilken bok?
 
Help, please.
 
 
Ps. Operationen gick bra. *lyfter blicken* Tack, gud.


Kommentarer
Kati

Ja, det är klurigt det där. Kanske killar har en tendens att läsa mindre av de där mer känslomässiga storysarna. Rent generellt kanske man kan säga att de vill ha mer action och jag kan tänka mig att speciellt för unga killar är det ännu viktigare, om de ska lockas att läsa över huvud taget när det finns så mycket annat i livet som känns mer intressant. Det är nog en svår ålder att skriva för, så jag förstår problematiken, men jag skulle nog ändå säga "skriv den ändå!" Jag vet att man ska tänka på målgrupp och så vidare, men kanske finns det fler målgrupper du inte tänkt på?

Svar: Jag tänker skriva den ändå.Frågan är om jag ska infoga ett "mysterium" som tillför spänning till manuset för att locka killarna till läsning?
Nina

2013-08-10 @ 11:31:18
URL: http://katarinapersson.com
Heléne (Bokglam)

Det är konstigt faktiskt. Men du har nog rätt, de flesta män/killar läser typ deckare och fantasy och sånt. Å andra sidan älskar både min pappa och min pojkväns pappa Khaled Hosseinis böcker och dom är ju väldigt känslosamma. Och många killar/män verkar tycka om Fredrik Backmans "En man som heter Ove" och den tyckte jag var väldigt rörande och handlade mycket om känslor som ensamhet och annat.
Mkt intressant fråga, det får vi klura vidare på

Svar: Men om vuxna kan ta det - då måste unga killar också kunna det?Eller?
Nina

2013-08-10 @ 12:01:23
URL: http://bokglam.wordpress.com
Ostkustbo

Fast i både deckare och fantasy förekommer väl en hel del död, eller har jag missförstått? Det kanske handlar om hur man behandlar och skriver om döden. Deckare = någon dör/mördas gåtan ska lösas. Cancer = en lång och utdragen process.

Svar: Handlar mer om hur döden portreteras.I deckare och fantasy är döden brutal, men det blir ofta inte samma känsloklang.
I mitt manus ska det vara en olycka - inte cancer- som orsakar förälderns bortgång. Kanske blir det bättre...
Nina

2013-08-10 @ 21:22:11
Fia Filur

Jag vill nog påstå att det också beror på sättet man skriver på. Nu kanske nån vill mörda mig, men jag tycker att John Greens bok är skriven på ett ganska "smörigt" sätt, tänker framför allt på hur moget och poetiskt ungdomarna uttrycker sig. Språket är fint, kärlekshistorien tar stor plats, den långsamma dödsprocessen, kort sagt: det är ju en snyftbok. Jag tror absolut Ove-boken som nämndes här ovanför går hem bättre eftersom språket är drivet, humoristiskt och pang på, känslorna kommer bara på köpet.
Men du ska ju absolut skriva det du känner för att skriva!

Svar: Sant, han är litye smörig. Men åh, så bra!
Hade du läst "Den andra Will Grayson"? För jag gillar verkligen språket hos den "bittre" Will.
Nina

2013-08-11 @ 11:01:03
URL: http://www.sofiafritzson.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ordet är ditt!

- en blogg om skrivande

RSS 2.0