När man växer

När jag var yngre hände det ofta att jag satt och hade djupa samtal  med vänner och drack te långt in på natten. Och många av dessa samtal bidrog till att jag lärade mig något nytt om mig själv/min ovärld/andra människor.
 
Tyvärr verkar vuxenlivet innehålla mindre av dessa samtal, i alla fall mitt liv.
Och jag saknar det. Så. Fruktansvärt. Mycket.
 
Men det blir svårt när man bor på en ort där man inte känner någon annan och ens nära vänskap med bästa vännerna reduceras ner till artighetsfraser över telefon och ursäkter över att man inte hörs/ses oftare.
Då är det svårt att komma in på de djupa frågorna.
 
Men, så ibland, överraskar livet.
 
Inatt satt jag och pratade med en kille (man? karl?) som var polyamorös; den första jag någonsin träffast som pratar så öppet om det.
Jag var full av nyfikenhet, och han delade med sig.
 
Kan man vara förälskad i flera personer samtidigt?
Kan man ha flera sexpartners?
Kan man ha ett barn man är pappa åt, bo ihop med en annan människa, ha sex med en tredje?
Kan man längta efter tvåsamheten?
Kan man fördela sin kärlek på andra flera människor utan att svartsjukan tar över?
 
Klockan var två på natten när vi (läs: min fästman) tyckte att det var dags att sova.
 
Och jo, det var väl dags.
Men jag kände mig inte det minsta sömning.
 
Låg sedan i sängen och försökte få en bild av detta liv; så annorlunda från mitt eget.
Så likt mitt eget.
Det finns så många sätt att älska.
Och jag började se personer framför mig, började höra röster.
 
Och jag insåg att det för mig mycket är nyfikenheten som driver mig framåt.
Jag är jag.
Jag hara bara ett liv.
Jag kan inte leva om det jag redan gjort.
Jag har ingen aning om vad som ligger framför mig.
 
MEN jag är så nyfiken på hur det är att inte vara jag.
Att vara homosexuell.
Att vara svart.
Att vara starkt troende.
Att vara förälskad i flera personer samtidigt.
Att vara kille.
 
Vad är det som är lätt?
Vad är det som är svårt?
 
Det är det som driver mitt skrivande framåt.
Vad är det jag ännu inte upptäckt?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Ordet är ditt!

- en blogg om skrivande

RSS 2.0